Life History

Other facts

Notes

• H'e5kon IV H'e5konssons maktst'e4llning var svag vid trontilltr'e4det 'e5r 1217. I 'e4rkebiskopens fr'e5nvaro h'e4mtade birkebeinare den 13-'e5rige pojken fr'e5n skolan vid Kristkirken i juni 1217 och f'f6rde han till 'd8yratinget. D'e4r st'f6ttade b'f6nderna fr'e5n Tr'f6ndelag hans anspr'e5k p'e5 kungakronan. Senare samma 'e5r f'f6ljde nya kungahyllingar fr'e5n Gulatingslaget i Bergen och 'e4venp'e5 Hornbore ting, som l'e5g vid dagens svenska ort Hunnebostrand.[1][2] Skule B'e5rdsson, som vid d'f6dstillf'e4llet utn'e4mndes till jarl, utropade sig med tiden till kung, men stupade 1240 i strid. H'e5kon Sverressons o'e4kta son H'e5kon kunde d'e5 f'f6r f'f6rsta g'e5ngen k'e4nna sig s'e4ker vid tronen och s'f6kte 'e4ven f'e5 p'e5vens godk'e4nnande av sin upph'f6jda plats i det jordiska levernet. Det var inte allt f'f6r l'e4tt, d'e5 p'e5vestaten inte gillade att H'e5kon var av o'e4kta b'f6rd och att farfadern Sverre Sigurdsson helt brutit med Rom och skapat sig en nationell kyrka med bland annat egna biskopsval, vilket hade lett till en bannlysning f'f6r dennes del. H'e5kons kr'f6ning 1247[redigera | redigera wikitext]  'c5r 1247, n'e4r H'e5kon varit kung i 30 'e5r, kom kardinal Vilhelm av Sabina till Norge som p'e5vens s'e4ndebud f'f6r att ge Roms bekr'e4ftelse p'e5 att man godtog H'e5kon som motpart. M'e5nga s'e4ndebud hade g'e5tt mellan kungen i Norge och p'e5ven Innocentius IVi Rom f'f6r att en mer officiell kr'f6ning kunde ske. B'e4gge parter hade haft sina 'f6nskem'e5l och krav, och b'e5de p'e5ven och kungen 'f6nskade att uppn'e5 b'e4sta m'f6jliga villkor f'f6r sig och sin part, f'f6r den heliga kyrkan och f'f6r kungen i riket Norge. I juni 1247 seglade en snipa, som f'f6rde p'e5vens representant, in i fjorden till Bergen, som under denna tid var Norges huvudstad. Snipan m'f6ttes av kungaskeppet Draken med sin f'f6rgyllda st'e4v och roddes fram med tjugofem par 'e5ror. Den norske kungen H'e5kon var ombord med hela sin livvakt - hirden - och ett flertal h'f6ga 'e4mbetsm'e4n. P'e5ven 'f6nskade att H'e5kon skulle sv'e4rja samma ed som Magnus Erlingsson hade svurit d'e5 han 1163 som den f'f6rste av Norges kungar blivit kr'f6nt. Men H'e5kon avvisade detta: "Vad 'e4r det f'f6r mening med en krona som jag skall k'f6psl'e5 om, sa kungen till kardinalen, d'e5 vill jag hellre leva okr'f6nt 'e4n att p'e5ta mig ofrihet." Kardinalen gav efter och sade till kr'f6ningsg'e4sterna att han ville "kr'f6na kungen s'e5 fritt som passar den kungliga v'e4rdigheten." Kr'f6ningen f'f6rr'e4ttades i Bergens domkyrka den 29 juli 1247 och kr'f6ningsfesten varade i flera dagar, iett m'e4ktigt rum p'e5 90 x 60 alnar i kungsg'e5rden. I och med det n'e4stan alltid regnar i Bergen s'e5 hade man byggt ett tak av r'f6tt och gr'f6nt kl'e4de hela v'e4gen mellan kungsg'e5rden och domkyrkan s'e5 att v'e4rdskap och g'e4ster slapp att s'e4tta sig genomv'e5ta till bords. D'e4r satt kardinalen, 'e4rkebiskopen och fem andra biskopar, kung H'e5kon den 'e4ldre och son H'e5kon den yngre och junkern Magnus, ett antal andra v'e4rldsliga h'f6vdingar, 10 abbotar, flera 'e4rkediakoner, m'e5nga klosterbr'f6der och pr'e4ster, fem lagm'e4n, konungens sysslom'e4n, hirdstyret, hela hirden, de mest betydelsefulla b'f6nderna fr'e5n varje fylke och en m'e4ngd utl'e4nningar. I processionen fr'e5n kyrkan till festsalen gick v'e4rdskapet och g'e4sterna ordnade efter rang och med samma st'e5t som h'f6rde till en kr'f6ning i andra kulturl'e4nder. Det g'e4llde 'e4ven bordsplaceringen i festsalen som kunniga m'e4n hade st'e5tt f'f6r. D'e4r satt kungen vid norrv'e4ggen, kardinalen p'e5 hans h'f6gra sida, drottningen p'e5 hans v'e4nstra, vid sidan av kardinalen satt 'e4rkebiskopen, de andra biskoparna, pr'e4sterna, abbotarna med mera i tur och ordning. Kvinnor var ocks'e5 n'e4rvarande, men i mindretal, som tidens sed var. Vid sidan av drottningen satt hennes mor, abbedissan och andra kvinnor, "s'e5 m'e5nga det fanns plats f'f6r". Tillsammans blev det 13 bordsrader. D'e4r satt folk p'e5 b'e4gge sidor av borden, och m'e5nga som icke fick plats inomhus satt i t'e4lt utanf'f6r och 'e5t. M'e4tta av mat och dryck tog kardinalen till orda och talade med en s'e5dan v'e4lvilja ang'e5ende norrm'e4nnens g'e4stfrihet: Gud vare lovad, sa kardinalen, att jag nu har fullf'f6rt det 'e4rende jag hade fullmakt av p'e5ven till att sk'f6ta, d'e4rtill att er konung nu 'e4r kr'f6nt och 'e4r mer hedrad f'f6r den 'e4n n'e5gon annan kung i Norge f'f6re dess. Tack ocks'e5 gode Gud att jag 'e5kte hit trots att jag hade blivit avr'e5dd, f'f6r att jag inte skulle tr'e4ffa mycket folk h'e4r och att de jag tr'e4ffade var mer lika djur 'e4n m'e4nniskor i sin framfart, men h'e4r har jag tr'e4ffat otaliga, och jag ser att de har en fin framfart. M'e5nga utl'e4nningar 'e4r h'e4r ocks'e5, och fler skepp 'e4n jag n'e5gonsin har sett i n'e5gon hamn, lastade med goda ting. Folk skr'e4mde mig med att jag bara skulle f'e5 litet att 'e4ta, och den mat man fick skulle vara sk'e4md, dricka bara vatten och andra d'e5liga drycker, men se hur fel jag fick. Riksm'f6tet 1247[redigera | redigera wikitext]  Man hade ett riksm'f6te i samband med kr'f6ningen i Bergen 1247. Under g'e4stabudet i kungsg'e5rden talade kungen och kardinalen, biskoparna, adeln och lagm'e4nnen samman om de ting som tyngde landet och den heliga kyrkan. Resultatet blev ett antal stadgar, utf'f6rda av kardinal Vilhelm och bekr'e4ftade av kung H'e5kon, som bland annat fastslog kyrkans r'e4tt i andliga fr'e5gor och kungens i v'e4rldsliga och hotade med bannlysningar f'f6r de som inte ville r'e4tta sig efter direktiven. Allt var inte hellerfrid och fr'f6jd i Norge. B'f6nderna klagade 'f6ver att de som var skyldiga att h'e5lla kyrkorna i st'e5nd med sitt kyrkotionde blev ber'f6vade dem av biskoparna. N'e5got bondeuppror som i Sverige samma 'e5r uppstod inte. H'e5kons korst'e5gsl'f6fte[redigera | redigera wikitext]  Kung H'e5kon av Norge hade tidigare avlagt ett korst'e5gsl'f6fte, och eftersom han var en erfaren sj'f6farare, f'f6reslog Frankrikes kung Ludvig IX honom att han skulle f'e5 bef'e4let 'f6ver en korsfararflotta som skulle f'f6rsvara kristna st'e4llningar i 'f6stra Medelhavsregionen. Kung H'e5kon 'f6nskade inte efter kr'f6ningen ta p'e5 sig detta ansvar, och han svarade d'e4rf'f6r att hans norrm'e4n var alltf'f6r ostyriga f'f6r att han skulle v'e5ga att ta dem till Syrien i s'e4llskap med fransm'e4nnen. Kardinal Vilhelm av Sabina, som var p'e5 v'e4g att fara vidare till Sverige och Sk'e4nninge m'f6te, till'e4t honom ist'e4llet att v'e4nda sina vapen mot hedningarna i Norden. Det var tur, f'f6r just detta korst'e5g blev ett fiasko med slakt av de kristna och konungen Ludvig IX blev tillf'e5ngatagen och frigiven f'f6rst efter ett enormt skadest'e5nd p'e5 hundratusentals guldmynt hade betalats. Efter sex 'e5rs irrf'e4rder i Fr'e4mre Orienten kom han hem och blev trots alla misslyckanden kallad f'f6r Ludvig den helige efter sin d'f6d. Uppf'f6randet av H'e5konshallen[redigera | redigera wikitext]  'c5r 1251 invigdes H'e5konshallen i Bergen inf'f6r Magnus Lagab'f6ters kr'f6ning och br'f6llop. Den l'e4t kung H'e5kon uppf'f6ra till br'f6llopet mellan sin son Magnus och den danska kungadottern Ingeborg. 'c4ktenskap och barn[redigera | redigera wikitext]  H'e5kon fick f'f6ljande barn med frillan Kanga, kallad Kanga "den unga": Sigurd "Kongsson" (omkring 1223-1254), saknade arvsr'e4tt s'e5som varande faderns illegitime son Cecilia H'e5kansdotter (1223/1225-drunknade 1248), gift 1. med norske sysselmannen och sveith'f6vdingen Gregorius Andersson (d'f6d 1246), gift 2. med kung Harald Olofsson av Isle of Man (drunknade 1248) H'e5kon gifte sig 25 maj 1225 med Margareta Skulesdotter (omkring 1210-1270), dotter till jarl Skule B'e5rdsson. Paret fick f'f6ljande barn: Olof H'e5kansson (omkring 1227-1230) H'e5kon den unge (1232-1257), faderns medkung och tronarvinge Kristina H'e5kansdotter (omkring 1234-1262), gift 1258 med spanske infanten Felipe Fernandez de Valdecorneja (d'f6d 1274) Magnus Lagab'f6ter(1238-1280), kung av Norge K'e4llor[redigera | redigera wikitext]  Noter[redigera | redigera wikitext] ^ Norsk biografisk leksikon: H'e5kon 4 H'e5konsson 7:e stycket, 10:e - 12:e raden ^ Bohusl'e4ningen: Vikingarnas mystik lockade tusentals bes'f6kare Publicerad 4 augusti 2013 Externa l'e4nkar[redigera | redigera wikitext] Norsk biografisk leksikon: H'e5kon 4 H'e5konsson Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som r'f6r H'e5kon H'e5konsson.  i H'e5kon H'e5konssons saga: 'abDa jula var over, tok de (birkebeinerens sysselmenn p'e5 Hedemarken og Toten) av sted fra Hamarkaupangen og f'f3r dit gutten var, til Lillehammer. De f'f8rte mor og s'f8nn med seg og dro over til 'd8sterdalen, og derfra tenkte de seg nordover til Trondheimen. Det ble en vond ferd med mye styggv'e6r og frost og sn'f8. De var stundom ute om nettene i skoger og ubygde str'f8k. En kveld ble det s'e5 f'e6lt et v'e6r at de ikke visste hvor de var. Da lot de to av dem som var best til 'e5 fare p'e5 ski, dra av sted med gutten, den ene het Torstein Skeivla, den andre Skjervard Skrukka. De fikk tak i to b'f8nder som var kjent der, til 'e5 vise vegen.'bb  Her ser en raskt at det ikke var to ensomme birkebeinere som f'f8rte kongss'f8nnen til Tr'f8ndelag. Kongss'f8nnens mor Inga fra Varteig og de mennene som hadde hjulpet henne med 'e5 holde gutten skjult i 'd8stfold var med p'e5 ferden. P'e5 Hamar ble de forsterket av birkebeinerens sysselmenn p'e5 indre 'd8stlandet og deres h'e6rfolk. Antakelig var Torstein Skeivla og Skjervard Skrukka blant disse. F'f8lget som forlot Lillehammer med kurs for 'd8sterdalen tidlig i januar var en stor og godt v'e6pnet flokk. Ferden gikk som alle ser, motsatt vei i forhold til dagens skirenn.  Image Rekonstruksjon av birkebeiner basert p'e5 sagaens beskrivelse av kong Sverreunder slaget i Oslo 6.mars 1200. 'abKongen satt p'e5 en brun hast. Han hadde god brynje, sterkt panser utenp'e5 og et r'f8dt plagg ytters, ei vid st'e5llue av det slaget tyskerne bruker, og brynjehette under den, sverd ved sida og kastespyd i handa.'bb Det st'e5r videre at lendmannen 'c5le Halvardsson var kledd akkurat som kongen. Foto Kristine Onsrud.  Ett eller annet sted under ferden nordover finner ikke birkebeinerne ly for kongss'f8nnen mot uv'e6ret. I f'f8lge sagaen, f'e5r da de to beste skil'f8perne Torstein Skeivla og Skjervard Skrukka i oppdrag 'e5 bringe kongss'f8nnen i sikkerhet, noe de gj'f8r sammen med et par kjentfolk. Utfra hva som st'e5r i sagaen kunne denne dramatiske skituren like gjerne skjedd i 'd8sterdalen som p'e5 veien over fjellet fra Lillehammer. Sagaen forteller at de finner ly i Navardal, et stedsnavn som dessverre har g'e5tt tapt.  Uansett hvor denne hendelsen fant sted, var hele reisen dramatisk. 'c5 ta seg fra 'd8stfold til Trondheim midtvinters i 1206, var ingen sp'f8k selv uten sm'e5barn. At reisen ble gjennomf'f8rt p'e5 denne 'e5rstiden viser at den m'e5tte ha v'e6rt ekstremt n'f8dvendig. Sagaen forklarer ikke hvorfor, men det kan virke som birkebeinernes fiender baglerne var p'e5 sporet av kongss'f8nnen.  Da kongss'f8nnens bestefar kong Sverre d'f8de i 1202 stod landet delt mellom birkebeinere og det kirkest'f8ttede baglerpartiet. Kong Sverress'f8nn H'e5kon Sverresson klarte etter r'e5d fra faren, 'e5 samle de to stridende flokkene, men da han d'f8de to 'e5r senere blusset borgerkrigen opp igjen. Baglerne tok kontrollen over S'f8r'f8stlandet mens birkebeinerne regjerte over Vestlandet og det Nordafjelske.  Inga fra Varteig m'f8tte kong H'e5kon i Borg (Sarpsborg) sommeren f'f8r han antagelig ble myrdet og ble med kongens barn. S'f8nnenH'e5kon H'e5konsson ble f'f8dt etter farens d'f8d og ble i f'f8lge sagaen holdt skjult av menn som sympatiserte med birkebeinerne s'e5 han ikke skulle falle i baglernes hender. Av grunner som ikke ernevnt, m'e5tte de flykte nordover f'f8r jul i 1205. Der starter historien som er 'e5rsaken til at s'e5 mange legger ut p'e5 langtur en l'f8rdag i mars.  I 1217 blir kongss'f8nnen birkebeineren f'f8rte til Tr'f8ndelag, tatt til kongen av b'e5de birkebeinere og baglere. F'f8rst i 1240 klarer gutten som n'e5 er blitt mann, endelig 'e5 avslutte borgerkrigene som har herjet landet i n'e6rmere hundre 'e5r. Under H'e5kon H'e5konsson og hans etterf'f8lgeres opplever Norge deretter sin middelalderske storhetstid.  For det moderne Norge, er birkebeinernes marsj over fjellet til 'd8sterdalen, blitt den endelige 'abmanndomspr'f8ven'bb for kvinner og menn som er f'f8dt med ski p'e5 beina.  Publisert i Birkebeinere, Hirden, Historie, kong H'e5kon H'e5konsson, kong Sverre, Konge, Lendmann, Middelalder, Ridder  | Merket med Birkebeiner, Den norske ridder, H'e5kon H'e5konsson, Middelader, Ridder | Skriv en kommentar

Sources

• 1. Web: Norway Burial Index, DIS-Norge, 1700-2010
  • Name: Ancestry.com Operations, Inc.;
• 2. Ancestry Family Trees
  • Name: Online publication - Provo, UT, USA: Ancestry.com.  Original data:  Family Tree files submitted by Ancestry members.;
  • Ancestry Family Tree
• 3. Web: International, Find A Grave Index
  • Name: Ancestry.com Operations, Inc.;